JULIA KARLSSON

Torsdagen den tjugosjunde oktober

 

Hej på er! Kom precis hem efter att ha spenderat hela eftermiddagen och kvällen på stan med världens bästa Nellie. Fick också träffa Maja en snabbis som hängde med i början vilket var jättekul! Vi fikade för livet, det vill säga för rosa bandet på Waynes och jag tycker det är så megabra att rosa bandet sprider sig mer och mer i Sverige. 
Jag blir som manisk, ska köpa allt som ger pengar till cancerfonder, så är jätteroligt att det finns mer chanser att kunna bidra!

Nu har min syster kommit till mig, hon fyller ju som sagt år imorgon. Så ska kolla på "Familjen Wahlgren" med henne innan läggdags då det var tydligen nått hon ville se. 

Puss & kram.

En solig dag på jobbet

Idag möttes jag av solsken på jobbet. Ett pass på 10-19 väntade idag och var lite av ett blandat pass. Solen skapade ett bättre humör hos mig, trots att den bländade mig i drive-fönstrena så jag inte ens såg gästen som jag talade med.Väldigt hackig försäljning, en film i samarbete med Sirius spelades in och det var mycket som gick upp och ned. 

Men nu är jag hemma, redo för läggdags då det är öppning som står på schemat imorgon bitti. Efter det ska jag möta upp Nellie på stan för att bara snackilura och även försöka hinna med ett pass på gymmet. Ska också springa en del ärenden när jag har en ledig eftermiddag, så det blir gjort. 

På kvällen kommer min syster hit till Uppsala då det är hennes födelsedag på fredag. Nu var det längesen jag träffade henne, så ska bli så mysigt. 
Hoppas ni har haft en bra dag!
Puss & kram.

Resultat av insamlingen i Tanzania

Alltså ser ni? De här barnen som står på denna balkong, var de som fick min tid i Tanzania till den bästa någonsin. De här barnen blev min nya familj, de betyder så mycket för mig och de är världens finaste. Det är svårt att hitta den kloka och givmilda blicken som finns hos dessa barn, i barn som lever i Sverige. För dessa barn vet vad livet innebär. De är en familj bestående av ett par Collins och Pamela som öppnade sitt egna hemför tjugo barn som på ett eller annat sätt inte har några föräldrar. Antingen har deras föräldrar inte råd att försörja dem eller så har de gått bort. Om dessa barn hade fått komma till Sverige, där förutsättningarna ser bättre ut, hade alla gjort stora saker. De har drömmar och de har hjärtan av guld. Mina underbara hjältar. 

På plats har de andra volontärerna nu tagit bilder på det färdigställda huset som jag var en del av att starta upp. Men vi har inte kunnat gjort det utan all hjälp från Sverige. Ni är helt fantastiska som skänkt pengar till vår insamling till dessa barn. Barnen fick dela sängar och vissa fick sova på madrasser på golvet pågrund av sådant litet utrymme. De hade ingen trygg plats att leka på då detta hus var enbart betong grund när jag anlände till Tanzania. Nu har huset blivit färdigt, även stenplattor ligger över hela gården för att underlätta för barnen. En helt ny vattentank ska installeras på detta hus så de får god tillgång till vatten.

Jag är så tacksam för att jag fick träffa dessa barn och ungdomar. Jag gråter nu när jag skriver för att jag saknar dem varje dag, så det gör ont i mig. Ni är värda all lycka i världen och jag hoppas att genom den hjälp jag försökt ge er, så får ni det bättre. Nu är huset färdigt, och ni förtjänar det. Så himla mycket. Om jag kunde, skulle jag ge er allt. Allt jag bara har. För ni är värda mer än så. Ni är värda mer än allt. 

Måndagen den tjugofjärde oktober

Kom precis hem från jobbet efter att enbart ha jobbat i fyra timmar. Det var så himla lugnt idag, såhär en dag innan löning, så därför fick jag gå hem tidigare. Hade ändå en del att ta tag i här hemma, som jag nu är fullt upp i. Jag ska städa litegrann och göra en del ärenden. 

Helgen har varit jättehärlig, var dock alldeles för dålig på att ta kort så dessa bilder är från tidigare helger. Jag åkte iallafall och mötte upp Elin tidigt på lördag morgon för att hänga med henne på några visningar på två lägenheter. Sen åkte vi till donken för att hälsa på Stina som jobbade och det var så härligt att hänga med dem igen.
Efter det tog jag bilen ut till Simon, där vi hängde hos honom hela kvällen. Åkte en snabbis in till IKEA för att köpa en lampa till hans rum då jag klagat så mycket om att hans belysning är så dålig.. Hehe. Det blev jättefint med lampan vi köpte och på vägen hem köpte vi med oss Subway och även en stor godispåse från Bon-bon. 

Dagen efter hängde vi i sängen hela dagen, bokstavligen. Inte förns klockan fyra på eftermiddagen gick vi upp för att äta litegrann för att sedan glida in till stan för att kika på bio. Deepwater Horizon hette filmen och den var bra! Inte värsta värsting filmen, men ändå sevärd. 

Nu ska jag ta och städa undan lite i mitt rum. 
Puss & kram.

Det blir vad man gör det till

För vardagen flyter på och jag är i full gång med allt som livet har att erbjuda. Redan första helgen som jag kom hem till Sverige tog jag, min syster, min morfar och mamma en tripp till Borås för att hälsa på lite släktingar. Höstfärgerna pryder Sverige nu i oktober och det är svårt att inte njuta för mycket nu innan löven faller ner från träden. Jag och min syster åkte i en bil och det är svårt att hitta ett lika trevligt sällskap som henne under en fem timmars bilresa. Världens bästa syster. 

Den fantastiska familjen som vi bodde hos, Maria och Niklas, har tre underbara hundar och även deras barn är så himlans goa. Så det var verkligen supertrevligt att hälsa på dem då det var ett år sedan sist för min del. 

För mig är träningen också igång, vilket känns underbart att få ta upp den igen. Några pass har jag befunnit mig på, bland annat zumba som jag också ska åka iväg på ikväll. Annars är det gött att få lyfta lite skrot igen, en av mina favorithobbys konstigt nog. Har också kunnat träffa alla som jag saknat så mycket när jag var borta, alla vänner, Simon och familjen. Ja, ofta kommer jag på mig själv med att le extra mycket bara för att alla människor är så fina i min omgivning. 

Och vet ni vad? Ibland är det bara nödvändigt att ta en paus från allt ibland. För efter denna två månaders långa paus så är det fantastiskt roligt att vara tillbaka på jobbet. Fy tusan så kul det är, ni anar inte. Att enbart jobba heltid nu, under dagtid gör allt så mycket bekvämare då det får mig att känna mig som jag faktiskt har ett liv utanför jobbet också. Sen är det ett plus att man har världens roligaste kollegor att jobba med också! Ska på utbildning snart igen, lära mig ännu mera och ja, jobbet flyter bara på. Jag är så glad att jag tog beslutet att stanna kvar!

Nu är klockan slagen för att springa till bussen. Önska mig lycka till på mitt zumba pass med Ines & Nellie. Vi ska mötas i stan över en kaffe först, som jag sett fram emot att träffa mina tjejer. 

Puss & kram!

Två veckor senare efter hemkomsten

Jag har precis börjat landa i att faktiskt komma hem. Att gå på gatorna hemma, åka bussarna och precis kommit tillbaka till jobbet. Allt känns så bra här hemma, men jag saknar Tanzania varje dag. Jag har inte ord för hur glad jag är över att jag tog steget och uppfyllde en av mina största drömmar. Att något jag drömt om i flera år, i stort sätt hela mitt liv, längtat efter. Jag uppskattar varje liten sak här hemma tack vare allt jag fick uppleva där borta. Jag är så tacksam över allt och inser vad jag faktiskt värderar i livet. 

Nu har jag varit hemma två veckor. Hunnit catcha up med livet. Samtidigt som jag varje dag får se hur det går för barnen och de andra volontärerna i Tanzania, samma plats som varit mitt hem under de senaste två månaderna. För mig, så var det mitt hem som var helt annorlunda från det i Sverige men ändå helt underbart. Det fanns en kall dusch, en annan säng men att kalla det för hemma var helt naturligt. 

Jag måste också passa på att tacka er alla som varit med och bidragit med insamlingen, vilken skillnad! Nu har huset snart färdigställts och det blir bättre för alla barnen. 

Jag har haft världens bästa två månader.

Upp